...få maten på tallriken att hamna i magen.

Här lär man sig av proffsen, Elmer är en veteran på det här med att tigga. Jag har nog en bit kvar...eller ah, rättare sagt en sträng matte. Henne får jag bara något extra gott när jag tränar med henne. Tänk om jag var Elmer, då hade jag aldrig gått runt hungrig, jag hade fått kyckling, köttsoppa, coca cola, ja allt möjligt! Mmmmh!

Simon (husse) är numera min matkompis! Han verkar alltid ha något gott att bjuda på.